Skådespelare, ja varför inte!

Nu vet jag vad jag vill bli, oj fel av mig, vad jag ska bli. Skådespelare. Att jag inte fattade det tidigare det står ju som skrivet i pannan på mig. Dock med sån här osynlighets penna som är så dryg så man måste ha ännu en penna för att kunna se vad man skrivit.
Ni vet, man skriver något med den första pennan sen ritar man över med den andra pennan för att se vad man skrivit. Snacka om jobbigt det måste vara att läsa igenom allt man skrivit för att se om det blev rätt. Värsta evighetsprojektet. Den som kom på den där pennan måste ju ha varit full. Eller så var han bara riktigt jäkla onykter. Antingen eller liksom.

Iaf så ska jag ju som sagt bli skådespelare nu. Vet exakt hur det ska gå till med. Kom på värsta planen. Ska bara vänta på att rätt film med rätt roll kommer.
Ska nämligen spela en älg. Hade jag tänk. Fatta värsta lätt att få rollen som älg liksom.
- Tjena! Jag är här för att söka rollen som älg i eran film.
- Okej. Vad har du för meriter?
- Nja, jag har ju sett älg några gånger.
- Öhh, jaha. Och du tror på fullaste allvar att du är lämplig för denna rollen då?
- Ja, jag ser det som så, ja.
- Jadu, vi var väll klara här då. Tack för att du kom. Ring inte oss är du snäll, vi ringer dig. (Sett på film att dom brukar säga det där sistnämnda)
Det är nu min briljanta plan kommer in i bilden. Säger nämligen såhär direkt efter dom sagt det där sista.
- Men jag är norrlänning!
- Okej, rollen är din!

Fatta vilken grej, och efter att jag fått spelat in min första film som älg och allt så kommer det ju bara mer efter det. Kanske kan gå direkt på att spela hund efter det. För jag har ju sett hundar med. Jag menar, man får ju jobba sig uppåt. Helt klart.

C ya

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0