Varför ska man behöva försvara sig om man inte ska dricka på en helg? Jag menar man ska väll ändå inte behöva förklara varför man inte ska ut och dricka. Det finns ju faktiskt andra saker här i livet än att dricka sig jätte full varje helg. Men om jag inte ska dricka en helg då det är något så blir det jag som är konstig och alla vill ha en förklaring varför man inte ska ut. Det är ingen idé att säga "därför jag jobbar imorn". För då får man samma svar jämt, "ja men man kan ju dricka ändå". Visst det kan man ju göra, men är kanske inte så härligt att stå bakis på jobbet dagen efter och må allmänt skit. Jag tycker inte det är värt det iaf.
Men nu är det ju inte så att jag är nykterist, visst man kan dricka några öl då och då. Men jag fattar inte vad det är för vits med att supa sig redlös varje helg. Jag menar man kommer inte ihåg nånting av kvällen och den slutar med att man ligger knockad och spyr i den vita stolen.
Sen det här med gå ut. Folk frågar varför var du inte ut igår. Vadå ut? Jag var väll visst ut. Just ja jag drack ju inte, då var jag ju inte ut heller. Vad är det för snack? Varför skulle man inte kunna "gå ut" utan att dricka för? Man är väll lika mycket ute som dom andra även fast man inte dricker, eller har jag fel?
Ser jäkligt många bra saker med att gå ut utan att dricka, Mår kanon dagen efter, kan köra hem och slippa gå i kylan, kommer ihåg allt som hände på kvällen. Men vet inte riktigt vad som är positivt med att dricka sig redlös.
Tycker man kan gå ut då och då och bara ta några öl och ar roligt med kompisarna.
Men det är ju rätt härligt att se alla som är bakis dagen efter också, så kan vara rätt lyckat att vara nykter med.
Men som sagt, är inte nykterist. Men jag väljer hellre att gå ut då det är något riktigt speciellt, eller om man bara sitter ett gäng kompisar hemma hos någon och dricker några öl.
Men alla är olika, och jag tycker folk får göra precis vad dom känner för. Men nu behöver inte alla fråga varför jag inte var ut den gången. För nu vet ni ju redan vad jag tycker. Blir jobbigt att behöva försvara sig varje gång man känner att man inte har någon lust att gå ut.